Pepparkakshuset...
Så var de så dags för julens Pepparkakshusbygge. Planerna och ambitionerna för årets hus var extremt höga. Förra året blev huset ett impulsbygge som enligt min mening och mått otroligt lyckat.
Jag har absolut ingen konstnärlig ådra, min pappa är en allkonstnär som kan det mesta, likadant min mellan storebror han är också väldigt konstnärlig och det verkar liksom att inget blev över till mig. Så när mitt pepparkakshus a la 2008 stod klart va jag väldigt imponerad av mig själv och när nu julen 2009 började närma sig höjdes liksom förväntningarna till max.
Så söndag 4 advent hade jag dragigt på bygget tillräckligt länge och började så att skissa om huset då det förra året inte hade tillräcligt många fönster och då baksidan var heltäckt.
Jag ritade ut de nya fönstren och började att kavla och grädda. Kakorna kändes aningen mjuka men dom blev faktiskt jättefina. Efter en par timmar började jag smälta socker och sätta ihop huset. Med tungan rätt i mun och tack och lov utan brännda fingrar fick ja ihop bitarna tillochmed skorststenen satt som gjutet men nu började problemen.
Kristyren skulle spritsas på ojojoj, ja hade fått tips om en helt klart överlägsen kristyr på tub, men oj de e de sämsta ja jobbat med någonsin så bara det gjorde mig ledsen eftersom det liksom inte blev så fint som ja ville (och ja till alla er som ställer frågan, jag värmde tuben innan och det hjälpte inte) snipp snapp så va kristyren slut och så även mitt florsocker. Hoppade in i bilen åkte upp till mamma och lånade en hel förpackning och gjorde min egen, och kände på engång att ja borde gjort egen från början.
Nu var det dags för godiset....Isaac ville så klart vara med men ja sa ifrån och bad honom inte röra huset eftersom det kändes otroligt skört. När hela framsida var täckt med godis och det var dags för den sista smartisen som skulle på plats hade det gått 6 timmar i mitt byggande oavbrutet, tro det eller ej, taket går sönder....BUHU...jag säckar ihop och lägger mig och gråter en stund (vilken tur man inte blev konditor som börjar böla om taket rasar samman hahaha) Isaac försöker trösta mig med att vi kan bygga ett nytt, fin tanke men ja vill inte spendera 6 timmar till med pepparkakshusebyggen men när jag kommer ut i köket igen så hade Anders provat att reparera skadan med kristyr och håller man andan när man tittar på huset så håller det faktiskt ihop. Jag fick på godiset på baksidan me men med ytterst försikighet. husets istappar blev ju krossade i takraset och de som räddades ser mer ut som att ja mislyckats med spritsningen men av någon anledning så ser det lite mer ut som vårt hus nu.
I morse så sprang Isaac in i köket och tittade på huset som han är totalförbjuden att ens peta på han kollar och utbrister "åååå läckert mamma" det liksom gav mig den sista putten till att låta huset stå kvar =) ...... Nu har jag bara ett problem kvar min svägerska, hon och min bror bor i New York, dom har rest hem några dagar över jul och när ja träffade henne så såklart vi kramades och några artighetsfraser med hej hur är det med svar så kom det.. "Jennie har du gjort något pepparkakshus i år? ja vill verkligen komma ner och titta" Det är det hon vill se, jag har inte träffat henne på ett år och hon kommer ihåg mitt hus från förra året och årets ser ut som det gör hmmm blir inte hon besviken så, jag har ju försökt förklara för henne hur det gick men hon vill fortfarande komma ner och titta. Ja vad ska man säga det har ju iallafall lika många fönster som orginalet i år hahahaha.
Jag har absolut ingen konstnärlig ådra, min pappa är en allkonstnär som kan det mesta, likadant min mellan storebror han är också väldigt konstnärlig och det verkar liksom att inget blev över till mig. Så när mitt pepparkakshus a la 2008 stod klart va jag väldigt imponerad av mig själv och när nu julen 2009 började närma sig höjdes liksom förväntningarna till max.
Så söndag 4 advent hade jag dragigt på bygget tillräckligt länge och började så att skissa om huset då det förra året inte hade tillräcligt många fönster och då baksidan var heltäckt.
Jag ritade ut de nya fönstren och började att kavla och grädda. Kakorna kändes aningen mjuka men dom blev faktiskt jättefina. Efter en par timmar började jag smälta socker och sätta ihop huset. Med tungan rätt i mun och tack och lov utan brännda fingrar fick ja ihop bitarna tillochmed skorststenen satt som gjutet men nu började problemen.
Kristyren skulle spritsas på ojojoj, ja hade fått tips om en helt klart överlägsen kristyr på tub, men oj de e de sämsta ja jobbat med någonsin så bara det gjorde mig ledsen eftersom det liksom inte blev så fint som ja ville (och ja till alla er som ställer frågan, jag värmde tuben innan och det hjälpte inte) snipp snapp så va kristyren slut och så även mitt florsocker. Hoppade in i bilen åkte upp till mamma och lånade en hel förpackning och gjorde min egen, och kände på engång att ja borde gjort egen från början.
Nu var det dags för godiset....Isaac ville så klart vara med men ja sa ifrån och bad honom inte röra huset eftersom det kändes otroligt skört. När hela framsida var täckt med godis och det var dags för den sista smartisen som skulle på plats hade det gått 6 timmar i mitt byggande oavbrutet, tro det eller ej, taket går sönder....BUHU...jag säckar ihop och lägger mig och gråter en stund (vilken tur man inte blev konditor som börjar böla om taket rasar samman hahaha) Isaac försöker trösta mig med att vi kan bygga ett nytt, fin tanke men ja vill inte spendera 6 timmar till med pepparkakshusebyggen men när jag kommer ut i köket igen så hade Anders provat att reparera skadan med kristyr och håller man andan när man tittar på huset så håller det faktiskt ihop. Jag fick på godiset på baksidan me men med ytterst försikighet. husets istappar blev ju krossade i takraset och de som räddades ser mer ut som att ja mislyckats med spritsningen men av någon anledning så ser det lite mer ut som vårt hus nu.
I morse så sprang Isaac in i köket och tittade på huset som han är totalförbjuden att ens peta på han kollar och utbrister "åååå läckert mamma" det liksom gav mig den sista putten till att låta huset stå kvar =) ...... Nu har jag bara ett problem kvar min svägerska, hon och min bror bor i New York, dom har rest hem några dagar över jul och när ja träffade henne så såklart vi kramades och några artighetsfraser med hej hur är det med svar så kom det.. "Jennie har du gjort något pepparkakshus i år? ja vill verkligen komma ner och titta" Det är det hon vill se, jag har inte träffat henne på ett år och hon kommer ihåg mitt hus från förra året och årets ser ut som det gör hmmm blir inte hon besviken så, jag har ju försökt förklara för henne hur det gick men hon vill fortfarande komma ner och titta. Ja vad ska man säga det har ju iallafall lika många fönster som orginalet i år hahahaha.
Kommentarer
Postat av: Allis
Vilket häftigt pepparkakshus!! Om än lite snett och vint men det är ju det som är charmen!!!!!! Jag har aldrig sett "mitt" hus som pepparkashus tidigare!!
Postat av: Jennie
ja de blev lite snett och vint men det känns ändå lite mer som "Villan" =)dock va huset på bilden endast 6 timmar gammalt medans orginalet har ju haft på sig 120år hahaha
Trackback
Till Startsidan
