28!
Ja då var man 28 nu då...
Det e bara att inse fakta och gå vidare, jag e inte 23 fortfarande fast jag väldigt gärna vill tro det. Födelsedagen kom varken jag ville eller inte så fast jag hade bestämmt mig för att bara glömma bort den så bjöd ja på tårta på jobbet och senare var det dags för familje middag.
Tårtan på jobbet var superfin, såg nästan ut som en bröllpostårta i rosa precis som ja ville ha den =)
Sen var det middag hemma. Mamma, Pappa, Storebror Jens, Yvonne, Felicia, Lisabeth, Svärfar och Svärmor kom på middag. Jättetrevligt vi pratade skrattade det sjöngs och hurrades på Isaacs begäran eftersom så gör man när nån fyller år =)
Fröken Felicia var i sitt esse vad det gällde humor, tror det var tusen år sedan ja skrattade så mycket hahaha dock var tydligen alla skämt om mig men det köpte jag...
Jag hoppas verkligen att hon kommer bli TVproducent för då e mitt liv ett helt annat.
Stackarn tror nu mer på att lägga ner Hollywood fruar och göra ett program om sin faster (jag).
Av någon konstig anledning så tycker hon att jag och Maria Montazami är ganska lika och jag vet inte hur jag ska ta det... Jag gillar fru Hollywood men om ja e lik henne hahaha men tydligen fick Felicia mer vatten på kvarn angående detta när jag förtvivlat hittade mitt rosa lypsyl helt slut och inte hade nått nytt hahah.
Men nu tillbaka till verkligheten, jag e 28 fast ja känner mig som 23 och jag vägrar nog ett tag till att bli mer än 23 och det passar mig utmärkt =)
På samma nivå...
Det är som att jag nu förstår varför ja la av med den sporten, men nu e jag nog aningen mer tjurig då jag faktiskt tänker fortsätta och prova lite till.
Det hela började med en tripp till jobbe för att hämta lite valla men när ja kom hem insåg jag att detta är nått pappa får hjälpa mig med, dessvärre var han i Sundsvall så ja tänkte ja tar ett varv iallafall ovallat.
Jag tar på mig kläder, pjäxor hämtar skidor och stavar. funderar på hur ja ska göra detta så osynligt som möjligt för alla grannar... så jag ställer mig lite "O"bekymrat utanför staketet och ska inspektera mina nya stavar. När ja stått där en stund så ringer mobilen, ja tar upp och svarar där hör jag en gapskrattande Anders som informerar mig om att eventuellt byta sport då jag inte fattat hur stavarna fungerat på.... 35 minuter
Jag tar mig samman och efter mycke trixande satt stavarna på plats. Jag knallar ner till spåret och börjar min färd, efter en stund inser jag återigen att jag inte är gjord för sport, men på skakiga ben ger jag mig iväg hahaha
Det tar ca 7 minuter så är jag vid den fruktande "sigurdsbacken" denna backe och jag har ALDRIG kommit överrens. och dessutom nu har dom gjort en kurva mitt i backen och följer man inte med den så hamnar man mitt i grannens garage =(
2ggr....2ggr ramlade jag i backen med mindre än 5 meters mellan rum hahaha så här med har jag nu erkännt att det är jag som står för de enorma vurp märkerna i spåret hahaha.
Med panik över att nån sett mig så stakar jag vidare, och ja det var otroligt roligt synd att denna backe finns annars hade jag nog provat igen... Detta är 2 dagar sen och jag gruvar fortfarande över att åter möta denna backe, men dessvärre måste jag då Anders vet vad skidorna faktiskt kostade!
Längdskidor!!
Nu har jag alltså tagit mig i kragen och köpt mig ett par längdskidor.
Min första tanke var att eftersom jag inte åkt skidor sen mellanstadiet ca 15 år sen så var begagnade högst upp på min lista, billiga skidor för att se om det verkligen är så kul som jag fått det till i mitt huvud.
Jag stegade in på begagnat affaären där det var näst intill supertomt, fick veta att Sverige, Norge och Ryssland drabbats av nån sorts skidhysteri och ALLA verkar ha samma tanke som mig ang. begagnat.
Med min besvikelse gick ja ut ur butiken och såg min chans att bli en ny Charlotte Kalla försvinna.
Några dagar senar får jag ett sms av Anders där han förklarar att det är REA i stan, jag slänger mig i bilen och spurtar in, jag får tag på en försäljare och förklarar min situation, strax innan hade jag tillochmed hunnit kika på erbjudanderna på väggen, och visst det var lite dyrare än jag tänkt mig men strunt samma ska man bli en Kalla så ska man.
Men men men... ojojoj tydligen är det där med skidor en hel vetenskap. Vallningsfria "billiga" skidor var ju inget att ha...TYPISKT!!
så helt plötsligt utan att veta ordet av var vi upp en prisklass och tro det eller ej det fanns inga i min läng så hej och hå en prisklass upp igen...
Jag fick ställa mig på nån sorts ställning uppepå skidorna och ha hela tyngden på båda fötterna, sen all vikt på vänster sen all vikt på vänster fots tå, som tur var fanns det en ballerina ledstång där man kunde försöka hålla en anings balans iallafall, under denna tid så drar den här killen nått fram och tillbaka han hummar, suckar, funderar och byter skidor en 3-4 gånger.
När killen var klar langade han fram ett antal olika bindningar som ja skulle välja på sen skulle det vara pjäxor och stavar. Skidorna skulle vara klara på fredag fick jag veta, så det skulle alltså ta lite tid att sätta fast bindningen, endast 2 dar.... Så utan skidor men med övrig utrustning åkte jag hem med full förväntan.
Fredag kom men dock hade Anders inte hämtat ut mina skidor så drömmen sköts fram yttligare, jag måste ju ta chansen nu.. varje dag som går är ju viktig, jag blir ju inte yngre och junior OS verkar vara ett minne blott och med denna takt och rena otur verkar ja ha min utrustning klar nån gång lagom till Veteran VM 2040 eller nått.
Söndagen kom och jag själv for för att hämta ut mina skidor, då det slog mig att dessa saker ska ju vallas,
men detta kan ju inte vara nått problem då det kan ju inte ska vara så jättekomplicerat och skulle de gå fel så har ju pappa gjort sånt förut. Jag frågar killen på butiken och han ser genast allvarlig ut och föreslår att jag ska lämna in dom (IGEN) på tisdagen då dom har valladag, men allvarligt ska jag ALDRIG få åka skidor?? min lust liksom sinar just nu... Jag frågar lite försiktigt om detta inte går att göra själv varpå han visar mig valla hyllan och förklarar att detta det är en otrolig konst att göra, så ja borde överväga att komma åter på tisdag och där tog mitt tålamod slut...Så jag tog mina skidor och gick. Just nu står min nya skidor i garaget ovallade och jag VÄGRAR lämna in dom så nu sätter jag liksom tron till att när jag kommer ut till garaget nästa gång så ska dom mirakulöst vara vallade, annars har ja tydligen en av de bästa arbetskamrater som ska hjälpa mig att få fram valla så ja kan göra det själv i allafall =)
Så snart så är jag på G i spåren, jag hoppas iallafall det innan mitt tålamod tar slut hahahahaha.
Till Startsidan
